Allan min hjälte!
”Ytterligare år lades till dem Allan redan samlat på sig. Och varje månad kom pensionspengar från myndigheten utan att Allan gjorde ett vitten i retur. För pengarna köpte Allan ost, korv och potatis och då och då en säck med socker. Till det betalade han prenumerationen på Eskilstuna-Kuriren och elräkningen när den behagade komma.
Men när det och lite till var gjort var det likväl pengar över varje månad, och till vilken nytta då? Allan företog sig en gång att skicka tillbaka överskottet till myndigheten i ett kuvert, men efter en tid kom en tjänsteman till Allans torp och meddelade att så kunde man inte göra. Och så fick Allan tillbaka sina pengar och avkrävdes löfte om att sluta bråka med myndigheten på det viset.”
/ Utdrag ur: Jonas Jonassons ”Hundraåringen - som klev ut genom fönstret och försvann”, s:384.
